Inför tävlingar blir jag nervös, alla tittar på mig, jag ber om ursäkt för mig själv osv.. Det försöker jag sluta med, det sista jag tänker innan jag startar är att "nu jävlar ska vi vinna", inte för att jag nödvändigtvis MÅSTE vinna utan för att jag ska rida som att jag vill och vet att jag kan det.

 

Både C och jag är nya på att tävla och behöver erfarenhet, och att själva ritten känns bra och att vi är samspelta och avslappnade betyder mycket mer än ett ärevarv och en rosett i tränset. Jag tycker att det är roligt att tävla för tävlandets skull, stämningen och att träna för att någon gång visa vad man kan och prestera. När jag blir nervös försöker jag sätta min "lilla" tävling i proportion till andra saker, "misslyckas" jag på en tävling så är det ingen annan än jag själv som tänker på det imorgon, det är inte på liv och död utan det ska vara roligt. Och det är det, jag ska bara intala mig själv det.. =)

 

Nu har jag fikat med pappis och ätit lite mer jordgubbskräm, så nu bär det av till stallet och min fina röda =)